Trivsel

Det är lustigt hur man kan gilla en stad så som jag gillar Göteborg. Det är inte min födelsestad, jag har inte besökt staden någonsin som turist med magväska och inte har jag heller besökt någon bekant här. Lustigt nog minns jag inte exakt hur jag bestämde mej för att börja plugga här. Antagligen var det en av de tusen tankar som slog mej då jag bodde i Italien. Jag tror att jag satt och räknade mina alternativ för framtiden och pluggandet och hur det skulle bli ifall jag inte kom in på den skola jag just då sökte till. Universitetet i Vasa var ju ett relativt bra alternativ då syrran bodde endast en timme ifrån. Tyvärr sket sig den planen då inträdesprovet för programmet var alltför krävande. Jag visste ju vad för svar de ville ha men efter ett år av en otrolig blanding av ett språkbad fanns det inte en chans att ja kunde ordbajsa mej in där. Finskan var väldigt stel, och då menar jag extremt, så de var bara att hoppa på plan B. Och plan B var den bästa planen nånsin. Det lustiga är att jag som en väldigt socialt beroende person i Helsinfors med en hel del polare har på något sätt kunnat vara utan detta i Göteborg. Jag vantrivs med att vara mycket med mej själv och har inget behov av att ständigt söka mej till sällskap. Nu är det ju underbart att ha en roomie som man kan tynga med det man har på hjärtat, vilket i och för sej kanske påverkar mitt minskade beroende. I Helsingfors minns jag att det inte var lätt att stanna hemma efter att syrran hade flyttat ut, jag helt enkelt måste till vännerna. Italien förändrade dock på en hel del då jag verkligen inte hade någon att tala med för en tid. Den striden var nog den värsta tiden med mej själv. Ut ur detta kom dock (enligt mej) en ganska ny person.
Varför jag skriver detta har jag ingen aning om. Kanske för att få er läsare att förstå hur jag har det här och att jag verkligen trivs. Jag skriver inte detta för att på något sätt bevisa att jag måste trivas utan för att Ni som kanske tänkt eller drömmer om att flytta skall göra det och inte oroa er om vänner eller sådant ni inte kan lämna. Drömmarna håller och man växer otroligt mycke på alla mentala plan.