Viva Torino!!

Det är väldigt mycket här i Torino som väcker gamla minnen. Både bra och dåliga. Först bara konstiga sentimentala minnen. Lukten, trafiken och smoggen till exempel. Det känns tungt att andas här. Och den italienska livsstilen känns alldeles för hektisk för mej. De rusar av och ann längs gatorna som om det brinner i varje kvarter. Däremot älskar jag Elisabeth lägenhet och tanken om hur roligt vi hade under helgerna. Absolut det skönaste som fanns här. Nu har mycket hänt med just denna lägenhet men jag hoppas för hennes skull att allting kommer o ordna sej. Det tror jag faktiskt.

Sen gillar jag uppmärksamheten man får. Vissa kanske vet att jag ibland kräver uppmärksamhet och bekräftelse (och ja, jag bekräftar mej själv, så jag kan faktiskt kräva det från andra), och det kan man lätt säga att man får här. Ta bara gårdagens cena med Elis vänner. Det var hur trevligt som helst. Och efter att jag var en urtråkig tråkmåns när vi gick ut och dansade salsa (jag dansade ej!!!!) så bjöd Jill mej på kaffe och Francesco bjöd mej på pizza till ikväll. Så även om man är tråkig kan man ha en najs najs kväll.

Ett resonemang om pojkarna kommer senare. Det har varit ytterst intressant att träffa dem och se hur de reagerat på mitt besök o hela mej. Men nu ska ja dra till piazza rivoli, till Albertos skola och sen ska vi käka lunch hela familjen.

Med fler uppdateringar efter att jag är tillbaka i älskade Götet.

Baci baci baci